Foto: Ronja Hillman

*2007

e: Sharpshinned Hawk  u: Grey Badger

uppfödare: Leo Kuntz

Grå Grävling har förutom sitt kvicka sinne ärvt sin kompakta kroppsform från Sharpshinned Hawk (Sharpie), en liten hingst av traditionaltyp som påminner starkt om Amerikas Indianers historiska “Buffalo Runners” en atletisk liten häst under 145 cm i mankhöjd. Men med Grey Badgers arv har Grävling själv växt till något större än det minsta skiktet av nokotas® och även om hon nog fortfarande skulle klassas som en ponny är hon klart större än sin fader. Något som lätt attraherar oss långbenta nordbor som gärna glömmer ordspråket “Admire the tall, ride the small”.

Men Grävling är inte lika lättflörtad. Hon blir hanterad då och då och kan acceptera det, hon skulle aldrig göra någon illa, men det är tydligt att hon hellre fortsätter ett liv som vildhäst och det gärna uppe på Djuptoberget, där bilden ovan är tagen. Det är lätt att känna förtret över att man inte ofta får komma nära denna tjusiga häst, men hästhantering handlar trots allt inte om att vi människor ska få sola oss i hästarnas glans, så det är också en bra påminnelse. Med tiden kommer säkert även Grävling med glädje ta oss ut på skogsstigarna, men det är absolut ingen brådska med det. Hon är ju trots allt fortfarande officiellt en unghäst. Tills dess får hon gärna vara vår något gåtfulla märr och icke att förglömma har hon gett oss ett underbart litet stoföl i Vargfura, som också hon bär tydliga drag av Sharpies arv, inte minst den silversprängda manen och svansen.

Sharpie’s Buffalo Runner Silhouette has by now adorned numerous magazines through this fabulous photo from 2009 by Christopher Wilson.

~~~~~~~~~~

Grå Grävling not only inherited her smart mentality from Sharpshinned Hawk (Sharpie) but also a compact conformation that resembles the one of the American Indian’s “Buffalo Runner” which was a small horse no higher than 14.2 hands but extremely athletic. But with the help of her mother, Grey Badger’s genes Grävling herself has grown sligthly larger than the smallest nokotas® and even if she would probably still pass as a pony she is significantly larger than her father. A trait that might attract us long legged Scandinavians who so often tend to forget the saying “Admire the tall, ride the small”.

Grävling isn’t quite so easily convinced, though. She does get handled every now and then and she accepts it, she would never hurt anybody, but it is obvious that she favors the wild horse life, preferably up on Djupto mountain where the photo above is taken. It is easy to feel a bit mortified by not being let close to such a captivating horse but, after all, horsemanship is not about us humans getting to bask in the glory of the horses and Grävling is a good reminder of that. With time surely also Grävling will carry us out on the forest trails but there is certainly no hurry with that, after all, she is still a youngster. Until then she can gladly be our “mysterious mare” and not to forget she has already given us a great little filly in Vargfura, who also carries the heritage of Sharpie, not the least looking at her very silvery mane and tail.

Grey Badger also gave Grävling some great mothering skills.